HISTORIA



Bröderna Hemmings tillkomst och ägarstruktur

År 1952 genomgick framlidne Einar Hemming en grävmaskinsförarkurs i Närpes. Därefter fungerade han som förare åt Fant & Co. och Malax Maskingräv benämnda grävmaskinsbolag, tills han år 1955 köpte en begagnad Pikku-Jussi vajergrävmaskin och startade Hemming & Co.grävbolag tillsammans med Gunnar Prost från Vasa och sin far Emil Hemming. Detta företag verkade till 1961.

Den yngre brödraskaran kom sedermera in på samma yrkesbana som brodern Einar. År 1958 köpte de yngre bröderna Karl och Sven en begagnad Pikku-Jussi vajergrävmaskin och började verka under namnet Bröderna Hemming. När Hemming & Co år 1961 avvecklades sammanslogs de båda bolagen och fortsatte att verka under namnet Bröderna Hemming. Efter detta stod således fyra bröder som delägare i företaget nämligen Einar, Karl, Sven och Lars. Brodern Karl utträdde ur bolaget år 1963. Bröderna Hemming verkade sedan med Einar, Sven och Lars som ägare fram till år 1988 då äldsta brodern Einar gick i pension och överlät sin andel i företaget till Sven och Lars.

År 1996 ändrades bolagsformen från öppet bolag till aktiebolag med samma namn som tidigare Ab Bröderna Hemming Veljekset Hemming Oy.


Under år 1998 påbörjades en generationsväxling, varvid Svens barn Kaj (f.1963) och Helena (f.1965) samt Lars barn Harry (f.1963), Mika (f.1968) och André (f.1981) steg in som del ägare i bolaget.

Företagets maskinparksstruktur genom åren

Vid starten 1958 inleddes verksamheten med en begagnad traktordriven vajergrävmaskin av märket Pikku-Jussi, typ Åkerman. Dessa tillverkades i Borgå på licens av firman August Eklöf.
Bröderna Hemming hade som mest fyra Pikku-Jussi i sin ägo. År 1962 inköptes den första bältburna vajergrävmaskinen, en begagnad 15 tons Roy grävmaskin. Följande år inköptes en splitterny Jussi-Åkerman 475 bältmaskin på 15 ton, samt året därpå, 1964 en ny Jussi 375 bältmaskin på 12 ton.


År 1965 inköptes en begagnad traktordriven kompressor för sten- och bergsborrning. Året därpå inköptes en ny 21 tons Jussi 700 BR. Beteckningen BR stod för hydraulisk brytskopa, iövrigt var maskinen en vajergrävmaskin. Pikku-Jussi grävmaskinerna avyttrades efterhand.


Den första lastbilen anskaffades år 1970, en begagnad Mercedes Benz. Samma år köptes den första helhydrauliska grävmaskinen, en begagnad 15 tons Atlas grävmaskin på bält. Följande år inköptes en ny hjulburen helhydraulisk grävmaskin av märket ARA.
Härefter var det bara helhydrauliska grävmaskiner som gällde vid nyanskaffningar.

Året 1973 inköptes firmans första Åkerman grävmaskin, som tillverkats i Eslöv, Sverige. Det skulle dröja ända till år 1980 innan firman övergick helt till märket Åkerman, vad gällde nya grävmaskinsanskaffningar.


År 1986 kom även Hitachi grävmaskiner in i företaget. Från år 1995 har även Caterpillar grävmaskiner använts i firman. Detta år, 1995 anskaffades 5 nya grävmaskiner: två Åkerman, två Caterpillar samt en Hitachi. Nyaste nytt representerar Airman AX 15-2 1,5 tn minigrävmaskinen, som inköpts detta år. I dagens läge äger företaget 10 grävmaskiner.


Borraggregat för bergsborrning moderniserades 1986 när två borraggregat tillverkade av firma L. Marjamäki, Vasa anskaffades. Med dessa manövrerades borrskaften med styrspakar vilket ledde till att användningen av handborrskaft kunde minimeras. År 1991 anskaffades en Dinotrac 400 S borrvagn samt år 1994 en Commando 300 borrvagn.


För kabelarbeten anskaffades redan 1976 en vibrerande Dynapac kabelplog och som dragmaskin en fyrhjulsdriven Mercedes Benztrac. Denna har moderniserats år 1992 när en Sahlin vibrationsplog och Huddig traktorgrävmaskin anskaffades för ändamålet.


Firman byggde en lagerhall i Vias, Övermalax år 1975. På samma tomt uppfördes år 1980 en verkstadshall där arbetsmaskiner, bilar och arbetsredskap kan överses med modern verkstadsutrustning.


Vid företagets start skulle alla maskinaffärer göras i huvudsak med lånemedel. Affärerna uppgjordes vanligtvis som avbetalningsköp, där maskinförsäljaren stod som ägare av maskinen tills alla rater var betalda. När arbetstillfällena tröt måste företagsledningen många gånger förhandla om att få avbetalningsraterna framskjutna för att klara av dem.


Senare började firman anlita banker och borgesmän, detta var ett förmånligare sätt att finansiera maskininköpen. Inteckningar i delägarnas privata bostäder och fastigheter utnyttjades som säkerhet för banklånen från 1970-talets början ända fram till 1996 då företagsformen ändrades till aktiebolag.


Sida: 1 2 nästa

 

 

Copyright © Br. Hemming 2014